Månad: augusti 2017

För turister i Italiens huvudstad brukar Vatikanstaten och sixtinska kapellet vara en populär sevärdhet. Det sixtinska kapellet är välkänt inte bara för att vara påvens privata kapell utan också för att dess tak inuti är utsmyckat med målningar av den store renässanskonstnären Michelangelo. Takmålningarna utgörs av scener ur skapelsehistorien och bland dem finns Adams skapelse som är listat som en av världens mest berömda konstverk. Adams skapelse gestaltar hur Adam får liv av Gud. Takmålningarna är framställda genom så kallad freskmetod vilket innebar att måleriet, med en sorts vattenblandad pulverfärg, utfördes direkt på kalkputsen. Michelangelo lyckades utföra arbetet med enbart viss teknisk assistans.

Våren 1508 påbörjade Michelangelo det väldiga arbetet med takmålningarna som kom att bli det mest omfattande kända måleriverket genom tiderna. 1511 slutförde han det och målningarna satte djupt intryck såväl på påven som på andra stora konstnärer. Förutom på grund av dess omfattning så på grund av den livfulla gestaltningsstilen som karaktäriserade dem.

Som konstnär hör Michelangelo till en av högrenässansens främsta. Själv betraktade han sig i första hand som skulptör. Statyn David är en annan av hans mest berömda verk och den finns att se på Accademia Museum i Florens.

Modernismen kan förstås som en övergripande benämning på ett antal olika normbrytande riktningar varav futurismen, expressionismen och surrealismen utgör en del.

Den radikala futurismen uppstod i och med att Filippo Tommaso Marinetti publicerade det första futuristiska manifestet 1909 i en av dåtidens ledande franska morgontidningar Le Figaro. Detta manifest innebar en öppen krigsförklaring mot traditionalismen. Inom den futuristiska riktningen hyllade man maskinen och det industriella samtidigt som man i aggressiva ordalag förkastade det förgångna. Inom konsten blev rörelse och hastighet viktiga motiv liksom industrialiserade stadsmiljöer. Ett försök att framställa rörelse och ett av futurismens mer kända konstverk är skulpturen Kontinuitetens former i rummet skapad av Umberto Boccioni (1882-1916).

För den expressionistiska konstinriktningen var den norske konstnären Edvard Munch (1863-1944) en viktig inspirationskälla. Expressionistisk konst går ut på att starkt och direkt uttrycka det inre. Att framställa det subjektiva framför det objektiva. Karaktäristiskt för Munchs målningar är motiv som utgörs av olika, ofta obalanserade sinnestillstånd. Skriet, som gestaltar fasa och förtvivlan, är det mest kända av hans konstverk.

Liksom expressionismen eftersträvade surrealismen ett direkt, ocensurerat uttryck av det subjektiva. Om den expressionistiska konsten var mer inriktad på att ge uttryck för starka känslor var surrealismen mer inriktad på människans undermedvetna såsom drömmar och fantasier. Som ideologi stod surrealismen i anknytning till Freuds psykoanalys och ville befria människans inre från överjaget som var format av samhället. Inom den surrealistiska bildkonsten eftersträvade man att gestalta drömmar i förening med verklighet och det undermedvetna i förening med det medvetna. En av den surrealistiska riktningens konstnärer är spanske Salvador Dali (1904-1989). Förvridna former var typiskt motiv för Dali. Genom dessa skapade han målningar som var realistiska på ett sätt och overkliga som i en dröm på ett annat. Ett av Dalis mest kända konstverk är “Minnets envishet” som föreställer klockor som smälter.