Art brut

Vem har egentligen rätt att kalla sig konstnär? Föds man till det eller blir man det för att man har gått rätt utbildningar? Svaret beror förstås på vem man frågar.

Bakgrund

Hos många ursprungsfolk, som exempelvis inuiter och aboriginer, finns rika traditioner av att uttrycka sig i bild. Det är en naturligt integrerad del av dessa kulturer, en kunskap förmedlad från generation till generation, och inget som man gått i skolan för att lära sig. Likaså har det funnits många patienter med psykiska diagnoser som använder konsten som en del av sin terapi. Dessa personer betraktas av tradition inte heller som “riktiga” konstnärer. I motsats till etablerade målare som Van Gogh eller Carl Fredrik Hill som utvecklade psykisk ohälsa senare i sina liv.

Jean Dubuffet

För att fånga upp den här konsten, skapad utanför finkulturella konstkretsar och utanför akademierna, myntade den franske konstnären Jean Dubuffet uttrycket L’art brut (“den råa konsten”). På engelska brukar man tala om outsider art medan på svenska har uttrycket särlingskonst etablerats. Dubuffet gick själv på konstskola under ett halvår men hoppade av och studerade därefter på egen hand. Resor till länder som Algeriet och Brasilien influerade hans stil i en mer rå, primitiv riktning. Tillsammans med vänner som surrealisten André Breton började Dubuffet samla på liknande konst, vilket la grunden till muséet Collection de l’art brut i Lausanne.

Adolf Wölfli

Den kanske mest kände företrädaren för art brut är schweizaren Adolf Wölfli. Han drabbades tidigt av schizofreni och vistades trettiofem år på mentalsjukhus, till sin död. Wölfli producerade enorma mängder teckningar och målningar, ofta med väldigt intrikata mönster. En av hans läkare dokumenterade fallet Wölfli i en bok vilket ledde till att han fick omvärldens uppmärksamhet. Många av hans verk återfinns i Dubuffets samling i Lausanne.

En större svensk publik fick upp ögonen för art brut i och med utställningen Solitärer som våren 2000 visades på Waldemarsudde och Malmö Konstmuseum. Samlingen som då turnerade inkluderade verk av såväl Wölfli som många andra särlingar vars liv präglades av utanförskap.

Konstnärliga idéer för tapetsering

Tapeter är otroligt mångsidiga när det gäller användningsområden. De finns nämligen i ett oändligt antal färger, mönster och stilar. Se bara på det enorma sortimentet av vackra tapeter hos Familjetapeter som är Nordens största tapetbutik. Här har du allt du kan tänka dig i tapetväg, allt från knivskarpa fototapeter till tapeten Arkiv 1900 med art déco-stil. Varför inte förgylla ditt hem med orientaliskt eller art nouveau? Deras tapeter erbjuder ett perfekt sätt att lägga till en känsla av konst och kreativitet i ditt hem. Faktum är att du kan förvandla och förändra hela utseendet i ditt hem. Ännu en fördel med Familjetapeter är att de erbjuder kostnadsfria leveranser och prisgaranti.

Läs vidare för att få veta hur du kan tapetsera med några konstnärliga och kreativa metoder!

3 konstnärliga och kreativa metoder

1. Tapetsera taket – Det är lätt att hitta tapeter med motiv som passar i taket, såsom stjärnor och yttre rymden. Om du bor trångt eller har lågt tak är denna typ av tapeter ideala då de får rummet att se större ut. Allt handlar om att skapa en illusion.

2. Täck inte hela väggen – Den klassiska metoden för tapetsering är att täcka hela väggen. Även om det kan se vackert ut så är det inte alltid nödvändigt. Du kan täcka vissa delar för att skapa en elegant konsthörna i rummet.

3. Tapetsera strategiskt – Det kan vara klurigt och svårt att tapetsera en öppen planlösning. Dock kan du genom noggrann planering och med strategisk användning av tapeter göra en enorm skillnad. Till exempel kan det i en matsal räcka med att tapetsera väggarna vid matbordet eller de platser som används mest frekvent. Välj gärna livfulla och konstnärliga tapeter med distinkta mönster till dessa områden. Det här har även fördelen att låta ögat “vila” med blicken på de områden som du inte tapetserat.